Pod om verksamhetsutveckling hos Ledarna

I en podserie om framtidssäkrat ledarskap på Ledarna intervjuas jag om mina tankar kring hur man gör verksamhetsutveckling till en del av allas arbete. http://www.ledarna.se/play?i=7170… Läs mer Ð

The purpose of BI!?

As technology in registering, storing and presenting information in various IT-based tools develop, enormous possibilities emerge in the wake of Big Data. BI, as everyone knows, is an abbreviation of Business Intelligence, but what does that really mean? Business is business – pure and simple. Intelligence is somewhat trickier and sometimes confused with… Läs mer Ð

Corporate strategy work in focus: a real case at Vale

In January I met with Rafael Laskier, Strategy and Innovation Manager and Ludmila Nascimento, Strategy Manager at Vale, one of the world’s leading mining and metal groups headquartered in Rio de Janeiro, Brazil. The discussion evolved around the practical work on corporate strategy, the changing business landscape in what one… Läs mer Ð

A common language for strategy and change

“The difference between the almost right word and the right word is really a large matter – it’s the difference between the lightning bug and the lightning.” Mark Twain There is a “plan” behind the activities of almost all organisations, some type of… Läs mer Ð

A strategy and change theory of everything

“The world belongs to those who can explain it.” Juli Zeh As you might have grasped by now, if you have read any previous notes, you understand that I advocate a contemporary view of strategy which includes change – reactive adaptation and proactive… Läs mer Ð

Long term success and the ways of managing

“It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the one most responsive to change”. Leon C. Megginson* How do organisations achieve success both in the short and long term? How does the company achieve a competitive advantage? What principles can… Läs mer Ð

Realizing strategy and smart organizations

“Creativity is thinking new things, innovation is doing new things” Theodore Levitt How can we ensure success tomorrow while we deliver today? The world is changing in an ever increasing speed and this has led to dramatically changed conditions for organizations. In history focusing on economies of… Läs mer Ð

Strategy is a verb

“An organizations ability to learn and translate that learning into action rapidly, is the ultimate competitive advantage.” Jack Welch A while ago I saw a documentary about one of my favorite hip-hop groups – A Tribe Called Quest. In the documentary one of the members, Phife,… Läs mer Ð

Snabbast som en konkurrensfördel

I ett tidigare inlägg beskrev jag att det huvudsakliga syftet med strategi är att skapa varaktiga konkurrensfördelar – i den mån det nu är möjligt – och att det finns fyra övergripande sätt att uppnå detta. Fyra strategiska idéer. I ett inlägg beskrev jag “Störst… Läs mer Ð

Bäst som en konkurrensfördel

I ett tidigare inlägg sen beskrev att det huvudsakliga syftet med strategi är att skapa varaktiga konkurrensfördelar – i den mån det nu är möjligt – och att det finns fyra övergripande sätt att uppnå detta fyra strategiska idéer. I ett annat inlägg beskrev jag… Läs mer Ð

Störst som en konkurrensfördel

I ett tidigare inlägg beskrev jag att det huvudsakliga syftet med strategi är att skapa varaktiga konkurrensfördelar – i den mån det nu är möjligt och att det finns fyra övergripande sätt att uppnå detta – fyra strategiska idéer. I detta inlägget ska jag ta upp det första… Läs mer Ð

Varaktiga konkurrensfördelar: störst, bäst, snabbast eller vackrast

Det huvudsakliga syftet med strategi är att skapa varaktiga konkurrensfördelar – i den mån det nu är möjligt. Hur vinner organisationer varaktiga konkurrensfördelar? För att kunna svara på den frågan måste vi väga in omvärlden, den egna positionen, organisationens struktur, historik och kunder med mera för att göra en bedömning. Läs mer Ð

Förändring av beteenden på olika sätt: frekvens och topografi

Jag har i en rad tidigare inlägg diskuterat ett beteendeorienterat synsätt på strategi och förändring samt försökt reda ut vad som faktiskt är beteende och vad som inte är det – enligt mitt sätt att se det, och flera med mig. Jag har också… Läs mer Ð

Inlärning, innovation och kontrollbehov

Vi människor måste ibland tänka först, för att sedan kunna göra något. Vi måste också göra först för att kunna tänka sedan. Agerande är viktigt för att kunna tänka. Om vi insisterar på att alltid tänka först och göra sedan, hindrar vi lärande och kreativitet i organisationen. Dessvärre är… Läs mer Ð

Inlärning och den mest värdefulla resursen

Det går knappt en dag utan att jag hör någon uttala saker som att de anställda är företagets mest värdefulla resurs. Så långt är allt bra. Det är därför sorgligt att förvånansvärt få organisationer lyckats vara tydliga med hur man arbetar för att fortsätta utveckla denna viktiga resurs. Enligt min ringa mening… Läs mer Ð

Framgång föder nedgång?

Organisationer som är framgångsrika skapar interna krafter av stabilitet. Organisatoriska strukturer sätter sig och endast de förändringar som är kompatibla med redan existerande uppfattningar tillåts. Detta skapar en kultur och historia kring företaget, vilket i många fall är bra, men inget är bara bra eller bara dåligt. En lång… Läs mer Ð

Revolution och evolution

I vår strävan att skapa en ny syn på strategi, ska vi i detta inlägg hantera en modern syn strategisk förändring. I ett tidigare inlägg konstaterade jag att strategi är förändring. Det ska jag utveckla i detta inlägg. Förändring antas traditionellt sett kunna planeras och styras av en… Läs mer Ð

Strategi är förändring

I tidigare inlägg har jag kommenterat problemen med en traditionell syn på strategi; hur det leder till omständliga försök att optimera det som inte kan optimeras, kontroll istället för utveckling och oförmågan att lösa dagens komplexa problem.  I… Läs mer Ð

Kontrollbehov, experimenterande och långsiktig framgång

Det vanligaste temat inom klassisk strategi är dess kontrollbehov – kontroll av beslut och strategier, av det nuvarande och av framtiden, av tankar och gärningar, av arbetare och chefer, av marknader och kunder. Policyer, regler, strategier, förhållningssätt, utbildningar, Codes of Conduct, centraliseringsinitiativ. Inte minst har detta tagit sig uttryck i… Läs mer Ð

Strategi: för att förändra eller för att optimera?

Tidigare har jag skrivit om bortprioriteringarnas betydelse i strategiarbetet. Idag kommer jag beskriva problemet med traditionella sätt att arbeta med strategi kopplat de strategiska utmaningar som organisationer står inför idag. Det klassiska synsättet på strategi utgår ifrån att en ledning utformar strategier. Detta… Läs mer Ð

Bortprioriteringar: en strategisk nyckel

Syftet med strategi är att det ska hjälpa organisationen att bli bra – eller till och med bäst. Det ska hjälpa organisationen att skapa konkurrensfördelar och dessa ska genera framgång, är det tänkt. Så långt allt frid och fröjd. För att bli framgångsrik på något måste man öva på just det. Läs mer Ð

Strategi och en strategi: noter och musik

I ett tidigare inlägg skrev jag om strateginivåer och att alltför få organisationer inser att deras organisationer är öppna system, eller åtminstone inte arbetar med strategi på ett sätt som  tyder på att de insett detta. Organisationer är öppna system. Punkt. Organisationer påverkar omvärlden och påverkas av densamma. Förändringar i omvärlden… Läs mer Ð

Strategi: absolut inte bara för ledningen

Olika organisationer, olika delar och olika nivåer av organisationer har behov av olika strategier. Ibland uppfattas frågor vara ”strategiska” när de hamnar på en viss hierarkisk nivå i en organisation.Det är en vanlig och allvarlig missuppfattning. Det är inte nivåer i en hierarki som avgör om en fråga är strategisk… Läs mer Ð

Strategins 5A: arenan, affären, arbetssätten, ansvaret och avsikten

Få områden är behäftade med så många ord som strategi och management. Det är inte för inte termen ”corporate bullshit” ibland används som nidord för affärsspråk. Eftersom jag sagt att jag försöker presentera en alternativ syn på strategi, tänkte jag reda ut ett antal begrepp inom strategi och sätta dem… Läs mer Ð

Logik eller kreativitet: hur löser vi dagens strategiska frågor?

Förenklat finns två olika sätt att se på strategi. Dels det klassiska där världen är relativt kontrollerbar, dels det nutida där man tror på ett större mått av osäkerhet – som jag beskrev i ett tidigare inlägg. Den klassiska synen på strategi medför att strategiprocessen ses som… Läs mer Ð

Rationell och förutsägbar eller irrationell och omöjlig att förutsäga

I ett tidigare inlägg berättade jag att jag försöker presentera en alternativ syn på strategi. I detta inlägg kommer jag att redogöra för lite utgångspunkter. Vår syn på världen påverkar vår syn på strategi och hur vi arbetar i en organisation. Vi kan prata om olika strategiskolor. Vilken strategiskola… Läs mer Ð

Strategi, tröttsamma militärliknelser och nya perspektiv

Upprepa inte den taktik med vilken du vunnit en seger, utan låt dina metoder styras av den oändliga variationen av omständigheter. – Sun Tzu Alltför mycket av strategi, utifrån ett klassiskt perspektiv, handlar om att ta fram planer, visioner och sätta mål. Alltför lite handlar om hur vi… Läs mer Ð

“Varför gör inte folk som jag säger?”

Det finns alltid orsaker till att medarbetare inte får ihop koncernbokslutet, går igenom säljmaterialet slarvigt, skickar iväg betongväggar utan att slipa dem eller dröjer med att göra de justeringar som krävs i det nya systemet. Men vilka är dessa orsaker? ”Varför gör folk inte som jag säger?” Det är en… Läs mer Ð

Innovativ kultur ur ett beteendeperspektiv, del II

I förra inlägget skrev jag del I om vikten av en “innovativ kultur” och poängen med att vara mer konkret i sina strävanden att uppnå detta. Om ni inte läst det inlägget föreslår jag att ni ägnar det 10 minuter för att få ut mer av det här. Att bli… Läs mer Ð

Innovativ kultur ur ett beteendeperspektiv, del I

Beteende är ett avsevärt mycket mer frekvent ord idag än för bara fem år sen. De flesta organisationer är eniga om att det beteenden som skapar resultat – i alla fall så långt. Dessvärre stannar det ofta där när det handlar om att praktisera ett beteendefokuserat strategi- eller förndringsarbete. Läs mer Ð

Plattityder och prestation: Ett negativt samband

Precis som Banksy* vill jag ha förändring. Riktig förändring. Inte växel, eller i mitt fall plattityder och tomma ord. Med tanke på alla bra diskussioner jag haft genom åren på temat pareto-principen för prestation, utvecklar jag samma tankar lite i detta. Inlärningspsykologi, beteendeanalys och därmed… Läs mer Ð

Pareto-principen för prestation

Vad får människor att bete sig som de faktiskt gör, hur lär sig hjärnan nya saker? Beteendeanalys är ett samlingsnamn för en mängd principer som förklarar uppkomst och vidmakthållande av beteenden. Grunden är inlärningspsykologiska principer som utvecklats genom vetenskapliga experimentella metoder under nästan ett sekel. Tankarna grundar sig på Darwins idé… Läs mer Ð

Kaffeautomater och enarmade banditer: slumpen som förstärkare

När jag pratade om chefer med hårda nypor nämnde att om det finns ett beteende så måste det finnas någon förstärkning. Idag kommer detta påstående bli lite mer komplext . Förstärkningarna kan vara glesa och ändå hålla liv i beteendet. Vi behöver inte vinna varje jobb vi… Läs mer Ð

Lussekatter, Trelleborg, omtyckthet och etablerande omständigheter

Tycker du alltid att en nybakad lussekatt är lika gott? Är det alltid lika roligt att kvartalsgenomgång? Sannolikt inte. Hungern, suget eller en eventuell magsjuka påverkar hur god du tycker att lusekatten är. På samma sätt påverkar kvartalets resultat, agendapunkter, kollegor på genomgången, stämningen i ledningsgruppen osv. hur roligt mötet är. Faktorer… Läs mer Ð

Prestera det lilla extra

Inom organisationer pratar man ibland förenklat om bestraffande eller förstärkande kulturer. Organisationer med förstärkande kultur, det vill säga som är mer präglad av positiv förstärkning, presterar bättre. I organisationer som präglas av positiv förstärkning beter sig medarbetare på ett visst sätt för att de vill göra det. De upplever att… Läs mer Ð

Göra sitt yttersta eller “bara” vinna?

I ett tidigare inlägg skrev jag om bonus och beröm som förstärkning. I denna kommer vi prata om en välfungerande och ofta outnyttjad typ av förstärkningar. Arbetsrelaterade förstärkningar. En vanlig arbetsrelaterad förstärkare är Premaecks princip, på svenska även känd som ”farmors lag”. Premaeck var en amerikansk… Läs mer Ð

Bonus och beröm som förstärkning?

I ett tidigare inlägg, tittade vi på vilka konsekvenser som faktiskt har en effekt. Låt oss i detta titta på några vanliga försök att påverka beteendet hos medarbetare med hjälp av konsekvenser. Bonus är vanligt i många organisationer. Bonusars vara eller icke vara är en infekterad fråga… Läs mer Ð

Vilka konsekvenser påverkar faktiskt beteenden?

För att beteenden ska vidmakthållas måste de förstärkas. Förstärkning sker genom konsekvenser. För att förstå hur kraftfull en viss konsekvens är kan man göra en så kallad konsekvensanalys. När vi gör en konsekvensanalys tittar vi på de konsekvenser som är kopplade till ett specifikt beteende för att bedöma vilka som har… Läs mer Ð

Execution management: är mödan för att realisera strategi värt insatsen?

Kunskap och förmåga i realisering av strategi är avgörande för alla organisationer som vill uppnå målen i sin strategi. Att realisera strategi är en färdighet, och som alla färdigheter krävs det tid, övning och investeringar för att bemästra den. Jag ska nedan försöka ge ett litet inspel om vad en… Läs mer Ð

Vad är ”change” egentligen? Ett resultat av misslyckande?

En kund står inför ett omfattande förändringsprojekt – precis som många andra. Hon träffade häromdagen en konsult hon tänkte eventuellt skulle kunna hjälpa henne. När hon berättade vad som behövde göras möts hon av konsultens kommentar att ”det där är inte change”. Det finns bra och mindre bra (eller smidiga) konsulter… Läs mer Ð

Myten om “hårda nypor”

Vi läser ibland om chefer med ”hårda nypor” som framställs som räddare när de kommer in och skapar snabba resultat. En chef med hårda nypor minskar i huvudsak beteenden som på ett eller annat sätt inte anses vara bra för verksamheten – överskottsbeteenden. När man bygger en verksamhet på… Läs mer Ð

Feedback, förstärkning och belöning

Ett vanligt råd är att inte blanda positiv och korrigerande feedback vid samma tillfälle. Det minskar instruktionsvärdet i feedbacken och gör det svårt för mottagaren att förstå vilka beteenden man syftar på och hur de kan bli bättre. Jag hade en chef som alltid sa: ”Det här tycker jag är… Läs mer Ð

Konsekvenser och feedback

I tidigare inlägg har jag pratat mycket om konsekvenser. Konsekvenser är feedback. Feedback, ur ett beteendeperspektiv, är ett samlingsnamn för positiv förstärkning, negativ förstärkning och bestraffning som levereras som konsekvens på ett beteende, dvs. all typ av återkoppling en person får. Utsläckning kan betraktas som… Läs mer Ð

Konsekvenser i inlärningspsykologisk mening

Eftersom det, enligt forskning, är konsekvenserna som avgör om ett beteende ska användas i framtiden, är det viktigt att veta hur olika typer av konsekvenser påverkar beteenden. Nedan sammanfattas de fyra olika typer av konsekvenser ett beteende kan ha. Positiv förstärkning innebär att du får någonting du vill ha. Läs mer Ð

Konsekvenser och det naturliga urvalet

Charles Darwin formulerade sin teori om det naturliga urvalet för drygt 150 år sedan. Han hävdade att den art som anpassar sig bäst till sin omgivning är den art som överlever. Den art som anpassar sig och fyller en funktion i omgivningen, exempelvis ekosystemet, har större chans att överleva. Läs mer Ð

Beteenden, påverkan och värderingar

Om en organisation ska nå sina mål måste medarbetare bete sig på ett sätt som leder till att målen uppnås – i linje med strategin. Det är det ledarskap, ledning och styrning handlar om; att få alla i organisationen att bidra till det övergripande målet, att få alla medarbetare… Läs mer Ð

Beteende och konsekvenser

Ett misstag är inte nödvändigtvis ett misstag; det kanske är det bästa någon kunde göra under rådande förutsättningar. Det verkliga misstaget är att sluta försöka. – B.F. Skinner Den tredje delen i beteendets sammanhang, utöver aktiverare och beteenden, är konsekvenser. De konsekvenser ett beteende får är avgörande för vidmakthållandet av… Läs mer Ð

Medverkan i målformulering

Forskare menar att det finns större chans att skapa en gemensam känsla för målen och därmed större chans att uppnå dem om medlemmar i organisationen involveras i att ta fram målen. Strategisk planering och strategiskt verkställande bör i så fall hänga tätare ihop än det generellt sett gör. Affärsikonen… Läs mer Ð

Mål i nivåer och målkongruens: lärdomar från Nils Ferlin

Weber, en av organisationsforskningens pionjärer, myntade begreppet ”mål–medelhierarki”. Tanken med målhierarkier är att ett mål på en nivå i sig självt kan bidra till att man uppnår ett mål på en överliggande nivå. Om ett övergripande mål för ett givet år är att öka försäljningen med 13 % kan… Läs mer Ð

Mål som trigger för bättre prestationer

En av de absolut vanligaste sätten att försöka aktivera beteenden i en organisation är olika typer av mål. Målens syfte är i stort att styra organisationens beteende. Målstyrning (eng. Corporate Performance Management eller Management by Objectives) är vanligt när det kommer till att realisera strategi. Realisering av strategi handlar i… Läs mer Ð

Aktiverare: den tändande gnistan

I natt smidde jag tusen planer, men i morse gjorde jag som vanligt. – Konfucius Ett beteende är svaret på frågan: Vad gör någon? Aktiveraren är svaret på frågan: Vad hände innan beteendet, vad startade beteendet? Aktiveraren är den andra komponenten i det sammanhang beteendet uppträder. Hur… Läs mer Ð

Pinpointa beteenden

Beteende är ett vanligt ord idag, men vad betyder det. I min värld är det något tydligt definierat. När inlärningsteoretiker preciserar beteende brukar det, i brist på ett svenskt ord, kallas att ”pinpointa” beteenden. Det bästa svenska ord jag kommer på är ”precisera”. Framöver kommer jag dock att använda begreppet… Läs mer Ð

Övning ger färdighet

En svensk forskare, K. Anders Ericsson, sedan många år bosatt i USA, har ägnat tid åt att förstå varför människor blir extremt duktiga inom ett visst område och hur det går till. Han har studerat framstående klassiska violinister, gymnaster, schackspelare, matematiker och fysiker. Hans resonemang har även översatts till… Läs mer Ð

Etiketter och egenskaper

Det är lätt att blanda ihop resultat och beteende. Det är också lätt att blanda ihop beteende med etiketter och egenskaper. Etiketter används i vardagen för att sätta en slags övergripande benämning på något som hjälper oss skapa en förståelse av något. Han är snäll, hon är trevlig, han är… Läs mer Ð

Beteenden och mål

Jag spelade ishockey i Linköpings HC under ca 15 år och hade då en tränare som hade förstått skillnaden på resultat och beteende. Eftersom mål är det som räknas i ishockey är det vanligt att fokus ligger på att göra mål. Den som inte gör mål, vinner inga matcher. Läs mer Ð

Resultat, prestation och beteende: vad är vad?

Ett sätt att beskriva vad något är, är att beskriva vad det inte är. För att bättre lära oss vad beteende är och varför det är så viktigt, måste vi också lära oss vad beteende inte är. Vi blandar ofta ihop beteende med andra saker. Många tror att ”social”… Läs mer Ð

Vad är beteenden?

För att förstå beteenden behöver man förstå att de är en del av ett sammanhang. Ett beteende är beroende av något som startar det och något som ser till att det blir varaktigt. Det som startar beteendet kallar vi här för aktiverare och det som vidmakthåller det kallar vi här… Läs mer Ð

Beteende och godtycklighet

Den som vill arbeta strukturerat med förändring och beteende förespråkar att man observera och mäta det man kan observera och mäta. Det är svårt att mäta känslor och tankar – i vissa fall omöjligt eftersom de rent kroppsligt kan vara omöjliga att hålla isär. Låt oss därför istället titta på… Läs mer Ð

Människan väljer beteende efter situation

Människan väljer beteende efter situation. Situationsbetingning betyder förenklat att en människas beteende väljs i den specifika situationen. Man brukar säga att beteendet är kontextbundet. Vi lär oss hur vi ska bete oss i olika kontexter, olika sammanhang. Personligen kan jag vara social eller drivande i ett sammanhang, men inbunden… Läs mer Ð

Personligheten avgörande?

Mycket av resonemang kring ledarskap relaterat till prestation i organisationer baseras på gammal psykodynamisk teori av Freud och Jung från början och mitten av 1900-talet. En av utgångspunkterna är att det finns en personlighet och att de första åren i livet är helt avgörande för hur människor kommer att… Läs mer Ð

Defintion av beteende

Det svåra för någon som vill arbeta strukturerat med att påverka och förändra beteenden blir att förstå vad som ska förändras för att bli ”drivande” eller ”karismatisk”. Det är inga beteenden. Beteende är mycket klarare definierat än så. B.F. Skinner, en amerikansk psykolog och en av beteendets mest inflytelserika… Läs mer Ð

Beteende: grunden till alla resultat

Hemligheten med att få saker gjorda är att agera! – Dante Alighieri Inom fysiken och matematiken finns en överenskommelse. Det som är skönheten är en oväntad enkelhet och det är vackert. Ju enklare desto vackrare. För den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras var heltalet… Läs mer Ð

Att mäta rätt

Om vi vill stärka vår verksamhet genom att försöka titta på omvärlden så objektivt som möjligt blir mätning ett viktigt område. Nedan redovisas hur några högpresterande företag mäter sina prestationer: Mät en faktor i taget, så du inte blandar ihop vad som är ledande och följande indikatorer. Det är… Läs mer Ð

Modern styrning och balanserade styrkort

Traditionellt sett har ekonomiska data varit den huvudsakliga källan till nyckeltal och dessa betraktas vanligtvis som KPI:er. Under 1990-talet skapade professorerna och företagsledarna Kaplan och Norton ett begrepp de kallade balanserat styrkort (eng. balanced scorecard) som ett resultat av att organisationer försökte leda sina verksamheter baserat på finansiell information. Läs mer Ð

Vad mäter vi i organisationer?

Det ligger en viss sanning i ordstävet ”What gets measured gets done”. Du får vad du mäter. Det är dock inte helt sant och jag ska återkomma till det senare. I nuläget kan vi konstatera att organisationer mäter allt möjligt och omöjligt: marknadsandelar, kvalitet, lönsamhet, avkastning, kostnader, effektivitet, produktivitet,… Läs mer Ð

Intuition och beslutsfattande

Intuition kan vara bra. Intuition bygger på generaliseringar baserad på minnen. Erfarenhet är ofta av godo. Forskning pekar dock på att vi minns fel och omedvetet gör andras minnen till våra egna. Denna partiskhet (eng. bias) kan vara allt i från bra till helt förödande för organisationer. Få chefer… Läs mer Ð

Hjärnan och vår förmåga att tänka nytt

Omvärlden har hittills inte tvingat organisationer att bli precisa. Genomsnittsmanagement, att titta på ett resultat på en övergripande nivå och inte dykt djupare i siffrorna, har i många fall varit tillräckligt för att leda en organisation. Vi har tittat på siffror på en aggregerad nivå. När omvärlden är komplicerad… Läs mer Ð

Tydlighet och instruktionsvärde

Inom inlärningspsykologin brukar man prata om instruktionsvärde. Det innebär kortfattat att jag utifrån en instruktion förstår vad något innebär och vad jag ska göra. Ju tydligare vi kan bli med exempelvis mål, desto mindre utrymme lämnas för tolkning och desto större chans har vi att åstadkomma vad vi företar… Läs mer Ð

Upplevelser och tolkning

”Without data you’re just another schmuck with an opinion!” lär enligt utsago ha varit ett favorituttryck hos en amerikansk beteendeforskare och psykolog, Ogden Lindsleys. Det betyder kort och gott att utan data är du bara ännu en person, eller dåre, med en åsikt. Precis som data är viktigt för… Läs mer Ð

Information, data och detaljeringsgrad

Det råder en diskussion om ”Big Data” där i princip alla världsledande universitet och konsultfirmor är engagerade. I kölvattnet av tekniska lösningar som möjliggör registrering, lagring och presentation av information i smarta IT-lösningar uppstår en rad möjligheter. Det finns i dag sådana oerhörda mängder information, så att få en… Läs mer Ð

Evidens och mätning

Det kan inte finnas några tvivel att kunskap börjar med erfarenhet. – Immanuel Kant Ett sätt att råda bot på osäkerheten i organisationer är att planera, att strukturera och att försöka hantera organisationen som om den vore en maskin. Ett annat sätt är att mäta vad som händer i… Läs mer Ð

Organisationer som hjärnor

En metafor som kan användas för organisationen är ”hjärnan”. Att se organisationen som en hjärna innebär att förstå vikten av lärande och intelligens samt att se organisationen som ett levande system, där en hög grad av flexibilitet och innovation är nödvändig. Stora delar av organisationers styrning och ledning baseras… Läs mer Ð

Organisationer som system

Organisationer är system. En organisation vars hela verksamhet är en bergtäkt kan användas för att exemplifiera ett system. Täkten består av olika resurser, exempelvis berg, maskiner och personal. Ur berget bryter medarbetare loss stora stenblock med dynamit och maskiner. Stenblocken läggs i en kross och sorteras till olika… Läs mer Ð

Organisationer som maskiner

En metafor som passar in på det typiskt traditionella industriella företaget med en rationell syn på människan är ”maskinen” – inte minst fantastiskt speglat i Charlie Chaplins film Guldfeber från 1925. I den här typen av organisation uppfattas verksamheten i huvudsak som logisk, linjär och som att det alltid… Läs mer Ð

Paradoxer och metaforer för organisationer

Olika typer av organisationsstrukturer behövs för olika slags verksamheter under olika förutsättningar. En kunskapsintensiv organisation med 10 specialister som verkar på en lokal geografisk marknad kan inte ses ur samma perspektiv som ett multinationellt industrikonglomerat med över 100 000 anställda. Det finns dock en gemensam beröringspunkt, en minsta gemensamma… Läs mer Ð

Organisationers utmaningar att realisera strategi genom tiden

En kort exposé över organisationers historia visar hur organisationer har utsatts för olika utmaningar i olika tider. Det har lett till lite olika sätt att leda dem. Vi har inte utvecklat våra organisationer och våra sätt att leda dem i takt med hur förutsättningarna i omvärlden har förändrats. Vi… Läs mer Ð

Vad är en organisation?

Ibland när jag föreläser om strategi brukar jag fråga åhörarna vad organisation är och be dem skapa en definition. Svaren jag får är ofta likartade, vilket känns fullt naturligt. Det sägs att tecknet för organisation på kinesiska kan skrivas som tecknet person eller människa fast tecknet är upprepat flera… Läs mer Ð

Medvetenhet om ett behov: första steget mot förändring

Organisationer behöver gå från att vara omedvetna om vad som händer till att bli prediktiva – styra vad som ska hända. Ofta brukar företag säga att de vill gå från att vara reaktiva till att bli mer proaktiva. Vi vill ”reagera på förändringar snabbare”. För många handlar det inte… Läs mer Ð

Kunskap och intellektuella resurser

Modern forskning inom strategi, förändring, organisation och ledarskap klargör att, på samma sätt som ledarskapets effektivitet gällande fysiska resurser avgjorde ett företags framgång i det förflutna, kommer ledarskapets effektivitet gällande de intellektuella resurserna att avgöra framgången i framtiden. Henry Mintzberg, en av samtidens stora strategitänkare, utrycker sin syn på… Läs mer Ð

Organisationen, dess utveckling och bristen på utveckling

“Vi vet vad vi är, men inte vad vi kan bli.” – William Shakespeare Den industriella revolutionen på 1800-talets mitt skapade ett helt nytt klimat för företag i västvärlden. Nya typer av organisationer utvecklades. Från att ha varit enmansföretag bildades stora industrier. På grund av ökad konkurrens, nya tullavgifter, ny… Läs mer Ð

Dagens förutsättningar är inte samma som gårdagens

Den komplexa omvärld som växt fram under slutet av 1900-talet innebär att gamla metoder att driva företag inte längre fungerar. Vissa kallar denna utveckling ”Organisationernas Big Bang”. Denna Big Bang innefattar informationsrevolutionen, ekonomins globalisering 2.0 där de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) blir allt större och… Läs mer Ð

Regelstyrning och konsekvensstyrning

Inom filosofin pratar man om normetik och konsekvensetik. Normetiken står för att göra som vi brukar göra, medan konsekvensetiken representerar att göra något utifrån vilken konsekvens det rimligtvis kommer att få. Inom inlärningspsykologin kallas detta för regelstyrning respektive konsekvensstyrning. Reglerna är detsamma som normer, policyer, strategi, mål och kultur. Läs mer Ð

Gamla managementprinciper duger inte längre

“Förmågan att tänka annorlunda än i går skiljer den vise från den envise.” – John Steinbeck Ingen organisation är bättre än sina medarbetare. Medarbetare är människor och människor formas av sin omvärld och de situationer de hamnar i. För att skapa en framgångsrik organisation behöver du förstå vad som… Läs mer Ð

Kaos, ordning, oordning och o-oordning

Det går inte en dag utan att jag läser något om hur omvärldens utveckling ständigt accelererar och gör det svårt för organisationer att förutse vad som ska bli nästa kris eller möjlighet. En sak är dock säker. De som lyckas hänga med i utvecklingen bättre än sina konkurrenter har… Läs mer Ð

Beteende: den minsta gemensamma nämnaren

“Inget existerar utom atomer och tom rymd – allt annat är åsikter.” – Demokritos Inom fysiken pratar man om en Theory of Everything (ToE), en teori för allt. ToE är drömmen om att hitta en teori som ska förklara allt från de minsta beståndsdelarna vi i dag känner till,… Läs mer Ð

Management Innovation in focus: interview with Julian Birkinshaw, London Business School

Julian Birkinshaw, LBS New ways of managing our organizations seem to appear across the globe, across branches of industry and across size of corporation. The old ways of managing are simply not good enough. We need to innovate our management. A Real Movement went to London… Läs mer Ð

Ett gemensamt språk

Skillnaden mellan nästan rätt ord och rätt ord är en verkligt viktig fråga – den gör skillnaden mellan eld och eldfluga. – Mark Twain Det finns en ”plan” för nästan alla organisationers verksamhet, någon typ av strategi, någon slags idé om vad organisationen ska göra. Det är i någon mån… Läs mer Ð

Strategic Behavior Management (SBM)

Genom sin strategi kan varje organisation staka ut en riktning och skapa sig en konkurrensfördel. Strategin anpassas till omständigheter i omvärlden. Omvärlden förändras, alltså måste strategin förändras. Förändring är således nödvändig för att vi ska kunna säkerställa att vi når våra mål. Det som skapar resultat i en organisation… Läs mer Ð

Strategi som ett verb: vad är det?

Det är inte den starkaste inom arten som överlever, ej heller den mest intelligenta, utan snarast den som är mest anpassningsbar till förändring. – Leon C. Megginson Hur blir organisationer framgångsrika på både kort och lång sikt? Hur vinner företag konkurrensfördelar? Vilka principer kan organisationer tillämpa för att öka… Läs mer Ð

Bygg in förändring i strategi- och styrningsarbetet

  Företag som vill vara långsiktigt konkurrenskraftiga måste bli duktiga på förändring och innovation. I denna video delar Pontus Wadström, med sig av sina erfarenheter om hur organisationer kan bygga in förändring i strategi- och styrningsarbetet och bli långsiktigt konkurrenskraftiga. Läs mer Ð

Att realisera strategi

Kreativitet är att tänka ut nya saker. Innovation är att göra nya saker. – Theodor Levitt Hur kan vi säkerställa framgång imorgon medan vi levererar idag? Omvärlden förändras allt snabbare och har lett till förändrade förutsättningar för organisationer. I historien har det räckt att… Läs mer Ð

Strategi är ett verb

En organisations förmåga att lära och översätta lärandet till snabbt agerande, är den ultimata konkurrensfördelen. – Jack Welch För många år sedan såg jag en dokumentär om en av mina favoritgrupper inom hiphop – A Tribe Called Quest. I dokumentären har en av medlemmarna, Phife, på… Läs mer Ð

Älska dina misstag

Den senaste tiden har ett något oväntat ord dykt upp allt oftare i vetenskapliga artiklar, veckopress, affärsbloggar och i managementlitteraturen. Ordet är misslyckande. Fler och fler vittnar om hur misslyckande måste vara del av en kreativ process och den som vill bli framgångsrik måste vara kreativ. Följaktligen måste den som… Läs mer Ð

Varför ska företag arbeta med strategi?

Innovation och förändring blir allt viktigare element för företag som vill bli framgångsrika. För att lyckas med innovation och förändring måste de integreras mycket tydligare med företags strategiarbete. Omvärlden förändras allt snabbare och har lett till förändrade förutsättningar för… Läs mer Ð

13 saker riktigt kreativa personer gör annorlunda

Kreativitet funkar på märkliga sätt. Forskare försöker på än det ena, än det andra sättet förklara hur hjärnan funkar och varför när det kommer till kreativitet. En gammal sanning att den högra hjärnhalvan skulle stå för kreativitet och vänstra stå för logik är sedan en tid motbevisad. Det är mer avancerat än… Läs mer Ð

Kaffe på ett nytt sätt

En vanlig missuppfattning om innovation är att det måste ha att göra med teknik eller produkter. På senare tid har begrepp som även affärsinnovation uppstått. Det ena begreppet är krångligare än det andra, men det handlar egentligen inte om något annat än att göra något på ett nytt sätt. En del… Läs mer Ð

Högsta ledningens nya ansvar

Struktur ska avgöras av strategi och system ska understödja strukturen. Få deviser har präglat det strategiska tänkandet så tydligt som denna. Men denna devis och de sätt att leda och styra företag den har gett upphov behöver förnyas. Chefer i stora företag idag måste gå mycket längre än strategi,… Läs mer Ð

Smarta organisationer och långsiktig framgång

Det går inte en dag utan att jag hör någon uttala sig om hur snabbt förändringen går i en viss bransch eller hur mycket ett visst företag jobbar för att bli förändringsbenäget. Få ord är förknippade med så många olika tolkningar som “förändring” och få ord är… Läs mer Ð