Beteenden, påverkan och värderingar

a_real_movement_strategi_ar_ett_verbOm en organisation ska nå sina mål måste medarbetare bete sig på ett sätt som leder till att målen uppnås – i linje med strategin. Det är det ledarskap, ledning och styrning handlar om; att få alla i organisationen att bidra till det övergripande målet, att få alla medarbetare att göra ”rätt” och att vilja göra ännu mer och bättre ”rätt”.

Kort uttryckt handlar ledning om att påverka vad människor gör. Vi kan känna oss bekväma eller obekväma med det ordvalet, men låt oss för enkelhetens skull kalla en ko för en ko. Att leda är att påverka beteenden. Vad är det då som påverkar människors beteenden? Varför beter vi oss som vi gör?

Jag brukar fråga medarbetare i organisationer jag jobbar med varför människor utför vissa beteenden. Vanliga uppfattningar är att något som händer före ett visst beteende är det som utlöser det, att personligheten styr vilka beteenden vi utför, eller att en persons värderingar avgör vilka beteenden jag använder. Det ligger något i alla dessa svar, men det mest korrekta svaret är att vi väljer beteende på grund av vad som har hänt precis efter det att vi utfört ett liknande beteende i en tidigare liknande situation. Vill du förstå varför en människa beter sig som hon gör ska du titta på vad som händer efter beteendet. Om huvudvärkstabletten hjälper, ökar sannolikheten att jag tar en även nästa gång jag har ont i huvudet. ”Funktionella beteenden”, som ger utfall jag gillar eller avser dvs. har en funktion, blir varaktiga.

En vanlig uppfattning är att värderingar och känslor styr beteenden. Det finns mycket som talar för att det är tvärtom. Alltså att beteenden styr känslor och värderingar. Forskarna Paul Ekman, Amy Cuddy och många tillsammans med dem, resonerar att tvärtemot vad vi generellt tror, skapar vi oss värderingar och får känslor utifrån vilka beteenden vi utför. De beteenden vi utför kan påverka både vilka värderingar och känslor vi får. Bara genom att le kan du börja känna dig lite glad. Genom att bita ihop och knyta nävarna kan du känna att pulsen ökar och du blir lite arg. Genom att ställa sig med armarna i luften som om du hade vunnit ett maraton och stå så i två minuter signalerar hjärnan till kroppen att producera signalsubstanser som gör dig både lugnare och självsäkrare. Just denna metod har till och med visat sig ha positiv effekt på såväl olika typer av testresultat som jobbintervjuer.

Att bete sig på ett visst sätt kan även få fysiologiska effekter med hjälp av kroppens kemi. Och det är därför, även om det låter skruvat, som skratterapi faktiskt funkar.